Reduktionism is shite!

Nyss hemkommen från Miljöpartiets kommun- och landstingsdagar, med otaliga seminarier om allt från den kommunala budgetprocessen till biologisk mångfald, med otrevlig mat men fantastiskt sällskap, med möten med partikamrater från hela Sverige och politiska förebilder. Och inspiration!

När Sverige nu sällat sig till (i stort sett) resten av Europa i fråga om att ha ett främlingsfientligt parti i sitt parlament, när högern får allt starkare gehör för tanken ‘se till dig själv och skit i andra’ och socialismen helt verkar ha tappat förmågan till nytänkande och viljan till förändring, i ett sådant samhällsklimat framträder (iaf för mig) Miljöpartiet som ett allt starkare alternativ.

I ett land som är rikt och säger sig vilja ligga i framkant i miljö- och klimatarbetet men varken vill gå före och visa vägen när det gäller utsläppsminskningar eller klarar av att förvalta de ekosystem som finns lokalt i landet framstår Miljöpartiet allmer (återigen för mig) som det enda vettiga politiska partiet.

Det finns problem. Segregation är ett sådant, bostadsbrist, växthusgasutsläpp, minskande biologisk mångfald, ökande kvicksilverhalter i sjöar, fattigdom och orättvisor är andra. Man kan inte lösa ett problem genom att förvärra ett annat. Man kan inte minska klimatproblemen genom att gödsla monokulturer av gran och leda kvicksilver ner i sjöar, man kan inte konsumera sig ur fattigdom på bekostnad av klimatet och man kan inte minska segregationen genom att utestänga människor man inte vill ha.

Vackra bilder på samma tema fick vi titta på och de flesta, minus de beska kommentarerna från fotografen, finns att uppleva här.

Mer om Miljöpartiets kommun- och landstingsdagar finns här, här och här.